Jag satt hela kvällen och tänkte

tusen tankar. Det kändes lustigt att komma till jobbet imorse. Jag har ju inte varit där på ett par år och det som alla ville prata om ville ingen prata om. Jag vill inte prata för jag inbillar mig att det bringar otur. Det är så mycket skitsnack och skvaller ändå. Precis som jag sa igår och som det stod i tidningen idag: minns bara gamla stan-morden där folk var så säkra. Folk omkring mig var bombis och tyckte det fanns så mycket som pekade på den man som senare visade sig vara oskyldig. Man är oskyldig tills motsatsen bevisats...

Jag minns snack, telefonsamtal, sms, mobilbilder.
Det är så väldigt mycket smaskigt som finns att prata om och det har det alltid gjort. Den här storyn har allt. Inbäddad i respekt som jag hoppas håller i sig.