söndag 26 oktober 2008

Jag har just

haft ett av de jobbigaste samtalen i mitt liv. Jag sa till honom att han inte älskar mig. Vi pratade länge. Jag pratade och han grät. Efteråt, nu, känner jag mig lättad och duktig. Jag har gjort något bra. Och jag gjorde det bra. Med värdighet, respekt och ett lugn. Jag skrev ner allt och höll orden kära. Det är de ju.

Inga kommentarer: