-Vad gör du? Skriver du? Så där snabbt? Skriver hon?
-Jag tror det. Skriver du?
-Förlåt? Ja. Jag skriver.
-Jävlar vad snabbt.
-Jag har nog aldrig sett någon skriva så där snabbt.
-Oj ojoj. Kan du skriva så där snabbt?
-Nej för fan. Jag skriver skitlångsamt.
-Han kan inte skriva snabbt alls.
-Men han kanske är bra på annat.
-Som vadå? Vad tror du han är bra på?
-Jag har ingen aning. Jag känner ju inte honom.
-Men titta på honom och säg nåt.
-Då säger jag dricka för det är det enda jag har sett honom göra.
-Fan vilken smart tjej. Vad tror du jag är bra på då?
-Snacka.
-Shit vad smart du är. Men kan du säga kvistfritt kvastskaft. Alltså ett skaft på en kvast som är slät. Kan du säga det?
-Kvistfritt skaftskaft.
-Nej jag tänkte väl det. Det är svårt. Man måste vara smart.
-Jag antar det.
-Men skriva snabbt, det kan du. Bor du här?
-Jag ska av här, ja. Trevligt att träffas. Ha en bra kväll nu, grabbar.
-Men vi vill ta med dig på krogen. Snyggaste tjejen på hela jävla tåget.
-Ja det var hon verkligen. Vi bjuder med henne på krogen.
-Tack men hej då!
-Vilken fin tjej.
-Jag tycker hon är tjusig. Tjusig. Tjusigare. Tjusigast.
fredag 16 maj 2008
Det är så läskigt att åka tåg på kvällen själv. Men. Jag tror aldrig att det har hänt?
Etiketter:
Konversation
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar