God karma på en dålig dag

Där jag bor arbetar en spärrvakt från helvetet. Han är visst kusin till nazist-soppkillen i Seinfeld. Jag får lust att skära halsen av mig när jag går förbi honom. Han är sjukt elak mot mig och mina vänner. Har man kort får man börja om och dra själv, han vägrar öppna spärren.
Jag hatar honom så jävla mycket.

Trots det är jag alltid trevlig, för jag tänker att han morsa kanske stack hårda saker i arslet på honom när han var liten, och att han bara är en otrevlig kommentar från att brista och börja mörda folk.
Istället vill jag vara den vänliga kommentar som får honom att byta sida. Det funkar aldrig.

-Hej hej! Jag skulle vilja åka lite tåg.
-...Vart ska du åka då?
-VAD FAN SPELAR DET FÖR JÄVLA ROLL!? Ta bara betalt och fortsätt ruttna.
-Få se på din biljett igen.
-Eh, javisst, men kunde du inte bara kolla ordentligt direkt istället för att alltid be att få se den EN GÅNG TILL!?
En och en halv timme senare ger han mig biljetten utan att se mig i ögonen.

Här kommer samma scenario fast med en annan vinkling:

-Hej hej! Jag skulle vilja åka lite tåg.
-Gruff....vart ska du åka då?
-Eh? Spelar det någon roll? Jag ska väl till stan.
-Hm...
En och en halv timme går medan han vänder på min biljett.
-Alltså, jag har redan stämplat, och jag har bråttom för jag ska med det här tåget.
-Det går inget tåg nu.
-Är du inte klok? Jag hör ju tåget som rullar in precis just nu. Kan du inte bara lita på mig när jag säger att jag redan har betalt!?
-Ok, nu kan du gå.
-Tack du. Springa menar du.

Stackarn.