Vaknar stressad

Jag åker hiss.
Jag ska till åttonde våningen, men det är omöjligt att komma dit. Den stannar på alla andra våningar och byter passagerare då och då. Till slut är jag ensam men ändå åker den bara förbi åttonde våningen.
Sen står vi nog still ett tag. På högsta våningen. Kanske den sextonde.
Plötsligt sätter hissen fart neråt, förbi åttonde våningen.
När vi kommer ner till första våningen så fortsätter hissen förbi och börjar om på sextonde. Den håller på så ett antal gånger och det går fortare och fortare.
Ännu fortare. Jag är rädd.
Drömmen slutar med att jag skiter att jag skulle till den åttonde våningen och bara vill ta mig ut ifrån hela byggnaden och leta reda på min man och mina barn.
När jag äntligen kommer ut på första våningen ser jag tusentals människor gå på led ut från byggnaden.
Långt borta står min man och vinkar.