lördag 4 augusti 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Angående att hålla sig flytande genom vågor av okontrollerad ilska, lyxproblem, kärleken till skrattet och musiken, och funderingar kring huruvida det är insidan som räknas. Varsågod att läsa, skriva och simma vidare.
4 kommentarer:
åh, den här hade jag som min första avatar! höll på att garva läppen av mig åt hur sista ögat snurrar runt strax innan det släpper. jag kunde titta på giffen om och om igen.
det faktum att jag skrattade lika mycket varje gång avslöjar att min humor är tämligen goofy. likaså mitt sätt att uttrycka mig på.
doris...idag har jag inget liv. bara så att du vet.
jo, jag har också tittat på den flera gånger, först så kom skrattattackerna flera gånger i rad.
sedan började jag bara...
tycka synd om den.
att den måste uppleva samma våldsamma arbetsinsats om och om igen.
Jag minns att du hade den. Man kan bara titta ett tag sen mår man illa.
Ja, man mår illa, därför att gif-fan-loopen går för fort.
Skicka en kommentar