Tro inte att du förstår dig på Stefan bättre än jag, för det gör du inte.
Och fatta att det är en direkt förolämpning att tala om att du träffat Stefan bakom min rygg.
Jag känner att det är jag som för det här förhållandet framåt, trots att jag helt tappat kontrollen. Jag visste knappt ens att det var ett förhållande. Nu är det jag som leder, men åt vilket håll? Fel håll. Jag börjar bli rädd.
tisdag 28 augusti 2007
Jag - en marionettdocka
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar