fredag 20 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Angående att hålla sig flytande genom vågor av okontrollerad ilska, lyxproblem, kärleken till skrattet och musiken, och funderingar kring huruvida det är insidan som räknas. Varsågod att läsa, skriva och simma vidare.
1 kommentar:
Jag har alltid undrat varför den känslan alltid försvinner lika lätt som den uppstod.
Skicka en kommentar