Det är ju fördjävligt.
Ibland får jag panik när jag träffar glada människor. Det klart jag vill att folk ska vara glada, men jag menar när glad i sig blir en egenskap. En människa som är glad för att de inte förstår bättre får mig att vilja dricka arsenik.
Det känns som att skallen ska explodera när jag träffar överpedagogiska, goa skitar som oroar sig över att de bara hinner träna tre gånger den här veckan, eftersom det är torsdagsöl i repan.
Jag har inte sovit ordentligt sedan slaget vid Narva.
Glad vill ju alla vara. Naturligtvis. Men det måste väl finnas nån typ av grund för glädjen.
En annan sak - Att krama männsikor i samband med att hälsa dem välkomna till jobbet är absurt. Jag vill krama folk jag tycker om. Tvinga mig inte att krama dig.
Och till mina grannar som envisas med hälgång vill jag säga: Sluta klampa omkring däruppe!
Inlägg
3 kommentarer:
Du får gärna krama om mig, och banne mig om du inte får en av mig också, som tack för allt trevligt jag läser och hör här.
Låter dessutom som du har fått mina gamla grannar ovan. De är jobbiga sådana grannar!
http://godis.bloggspace.se/Det-ovala-gnallhjulet-21042007-230831-lp-84815.php
Tack för kram och ord.
Kram tillbaka. Orden har du här intill.
Doris
Skicka en kommentar