torsdag 17 februari 2005

Man har alltid sig själv att skylla

Äh shit vad det finns mycket folk därute som inte har nån koll. Som inte har nån de bryr sig om. Ingen som bryr sig om dem. Det finns folk därute som inte bryr sig om sig själva. Som inte bryr sig om mig.

Det är upp till en själv helt enkelt.
Idag är en bra dag. Gäller att ta vara på den. Måste ringa min bästa vän och verkligen ta vara på den här dagen! Måste vara glad så mycket det bara går. Suga ut allt bra innan det tar slut! Å, jag hade nästan glömt hur det känns att bara skita i att folk glor för att de tycker att jag pratar för högt i mobilen! Jag mår bra och allt annat kan vänta. Folk runtomkring mig här på tunnelbanan får ta att idag är det min dag. Jag är bland folk och jag är glad.

Det är upp till en själv helt enkelt.
Att bli irriterad för att det inte finns nånstans att sitta på tunnelbanan. Där finns en liten plats... Om hon bara kunde flytta på sin kasse en aning! Jag orkar inte tänka på det. Jag måste sätta mig ner annars sliter jag halsen av personen bakom mig som pratar allldeles för högt i mobilen. Sitt bara. Allt annat får komma senare. Orkar inte se nån i ögonen, än mindre prata med nån. Bara jag tar mig igenom tunnelbaneresan utan att klä av mig naken och slita mitt eget hår! Skiter i om jag sätter mig på nåns frukostfralla. Här sitter jag och åker tunnelbana. Som en vanlig Svenne Banan.

Det är upp till en själv helt enkelt.
Att bli irriterad för att nån sätter sig på min kasse, som jag demonstrativt lagt upp på sätet bredvid mig, för att få sitta ifred. För att slippa handskas med impulsen att strypa vem som än kommer i närheten. För att få vara lite normal. Åka tunnelbana liksom. Låt mig va. Och sitt för fan inte på min kasse!

Inga kommentarer: